Anna Hövenmark

Vilka kommer? Varför då?
Jo, jag har haft förmånen att vara med i ett nätverk som skötts av SKL – ett nätverk av kvinnliga politiker.
Vi kallar oss, lite skämtsamt, för ”kalenderflickorna” eftersom vi alla är styrda av våra kalendrar, alltså ingen referens till filmen….

Gruppen består av både rutinerade och nya politiker från alla partier och från hela landet, och för mig har detta nätverk verkligen betytt mycket.
Det har varit en trygghet att kunna träffa dessa starka och kloka kvinnor med jämna mellanrum för att dryfta alla problem och glädjeämnen i det uppdrag som vi har och det som är så intressant är att bekymren är lika – oavsett parti!

Nå, denna grupp finns bara under mandatperioden och i början muttrade jag mycket om att mötena alltid låg i Stockholmstrakten och till slut blev de väl less så någon sa att: jaja, vi kommer till Jokkmokk sista mötet.
Troligen bara för att få tyst på mig – men under åren har tanken växt fram och idag kommer de!!
Nu är det sista gången vi ses i den här konstellationen men jag hoppas att SKL fortsätter med nätverket efter valet för dem som sitter då eftersom det är så värdefullt!

Varför behövs det ett nätverk, frågar naturligtvis vän av ordning, tja – jag har inte så gott om arbetskamrater i detta uppdrag – mina politiska vänner finns naturligtvis men själva uppdraget är så mycket annat att det kan behövas samtal med andra som är med om samma sak!

Idag har vi haft kommunstyrelsens arbetsutskott hela dagen. Vi hade en mycket diger lista på ärenden som skulle tas upp och jag var helt övertygad om att detta kommer att ta en evig tid. Till min glädje är vi färdig redan nu, beroende på att vi verkligen har haft konstruktiva diskussioner. Vi har absolut inte varit eniga i allt men eftersom resonemangen förs på en bra nivå, med goda och konstruktiva inspel så går det ändå hyfsat fort.

Jag är också glad för att min partikamrat Eva-Britt Svensson får Roks kvinnopris! Hon får det eftersom ”hennes arbete präglas av ett starkt rättspatos och en glöd och hon har gjort sig känd som en kunnig och stridbar politiker för kvinnors rättigheter.”

Det är den internationella kvinnodagen idag, vilket man kan läsa mycket om på en sida som heter bloggstafetten, dit många bloggare länkar sina inlägg som handlar just om kvinnodagen och jämställdhet.

För ett par år sedan hade jag den stora förmånen att, inför en stor grupp turkiska kvinnor, hålla ett tal just på den internationella kvinnodagen, i Ankara. Vi var en grupp med europeiska kvinnliga politiker som var inbjuden för att tala om jämställdhet.
Först var jag mycket tveksam till att åka, men tänkte sedan att det nog kunde vara bra. Vilket jag inte ångrade – för efter alla tal var levererade så åts det middag och då kommer en ung turkisk kvinna fram till mig och tackar för talet och säger att hon blev så inspirerad och att hon nu visste mer om vilket arbete hon hade framför sig. Hon sade också att hon blivit helt övertygad om att det arbetet var nödvändigt och värt besväret.
Jag kände då att dessa ord från henne gjorde att jag tyckte att resan var ok.

Vi har det bra i Sverige – det ska inte förnekas – men vi ändå en mycket lång väg kvar. Det som många inte riktigt verkar vilja inse är att om man tror på att det är möjligt att leva i ett jämställt samhälle – då måste man också vara klar över att en grupp måste lämna ett utrymme för att den andra gruppen ska kunna ta mer plats.
Kort sagt; män måste vara öppna för att lämna över makt och utrymme! Är de det?? Nja, det tror ju inte jag – alltså har vi en bra bit kvar!

När Lars O var i Jokkmokk hade han med sig sin pressekreterare Kristoffer som lade in bilder direkt från telefonen till bloggen. Jag blev, naturligtvis, röd av avundsjuka – så vill jag också kunna göra – så jag började genast forska hur detta skulle gå till. Lyckades inte hitta någon som kunde inviga mig i denna hemlighet förrän nu i helgen när jag åter träffade Kristoffer och fick namnet på den som bar på hemligheten…Denne unge man, Tommy, hjälpte mig så det är därför de två tidigare inläggen ligger där de ligger.
Taxarna lades ut för att se om det funkade och renarna lades ut därför att det funkade….

På väg hem.., originally uploaded by anhov.

Ett gäng coola renar utanför Boden – troligen mycket trafikvana, de bara flyttade sig såpass att jag kom fram…

Ett nytt parti har bildats i vår kommun, det heter ”Framtid i Jokkmokks Kommun” och efter att ha fått i min hand, och läst, det som är inskickat till valmyndigheten så önskar jag dem lycka till.
Målsättningen är mycket bra – av de tio första namnen på listan ha 50% under 30 år tycker jag låter jättespännande.
Kanske det lyckas bättre än vad vi ordinarie partier har lyckats med – piratpartiet har varit framgångsrika i att locka de yngre – och det vore roligt att ha ett parti till som lyckas med det utan att vara ett ”enfrågeparti” – det tycker jag eftersom jag ofta upplever att dessa enfrågepartier inte riktigt har koll på vad man behöver ta ställning till som politiker i ett kommunfullmäktige. Det vet jag ju att Roland, initiativtagaren till FIJK, har – med sin erfarenhet av det politiska livet.

I Kuriren kan man läsa att USA vill komma och bomba i vår kommun – de vill hyra in sig på Vidselbasen för att komma hit och öva.
Moderaten Hammarberg påstår att: ”Det här är precis det som länets kommuner och länsstyrelsen kämpat för: att utländska försvarsmakter ska hyra in sig på basen i Vidsel. Och att USA är intresserat är ett gott betyg eftersom landet har mycket bra anläggningar”

Glöm inte att själva skjutfältet ligger i Jokkmokks Kommun – inte i Älvsbyns…

Jag har absolut inte något som helst minne av att jag, i egenskap av Jokkmokk Kommuns kommunalråd, varit med och ”kämpat” för att USA ska bomba vår kommun, snarare har jag pratat om att detta står i motsättning mot två av våra prioriterade näringar, nämligen turismen/besöksnäringen och rennäringen…..

I onsdags var jag i Skellefteå på sametingets plenum och lyssnade till debatten. De har det onekligen lite besvärligt just nu, men debatterna är intressanta även om jag faktiskt tycker att en och annan ledamot skulle behöva en kurs i jämställdhet….
Fast å andra sidan är det rätt många politiker även i den svenska politiken som skulle behöva det.

Det som verkligen gladde mig var att man tog ett beslut att flytta sametingets plenums högtidliga öppnande år 2013 från Kiruna till Jokkmokk. Tyvärr så tappade vi plenum i vår till Arjeplog men det kan jag leva med eftersom vi fick så stor eloge genom att få öppnandet inför nästa valperiod.

En annan rolig sak är att Greta Huuva från Jokkmokk är utsedd att vara matambassadör från Sápmi. Det är jordbruksministern som utsett 26 Matlandsambassadörer från norr till söder och en sak är helt klar; bättre representant än Greta hade han inte kunnat hitta!

Ikväll åker jag med tåget till Fagersta, för att delta på Vänsterpartiets – om jag nu tar mig ända dit eller blir fast på spåret någonstans, kanske bäst att ta matsäck med sig…..

I Skellefteå pågår Sametingets Plenum och jag hade hoppats att jag skulle få lyssna till debatten om den samiska språkpolitiken och om initiativ till ny samepolitik men Plenum har tyvärr inte kommit förbi interpellationerna:

Igår var jag i Kåbdalis och tillbringade dagen med 4 av vår kommuns samebyordförande – detta eftersom Strukturum och Samebyarna gemensamt ska försöka få igång ett spännande projekt om utveckling av de samiska näringarna och efter gårdagens möte så är jag helt övertygad om att det blir mycket bra.

Vi var på studiebesök hos en tillverkare av vin och det ser onekligen fascinerande ut med dessa enorma tankar som vinet ligger i långt innan det hamnar i flaskan som så småningom hamnar på något festbord:

Vi var även hos en tillverkare av balsamvinäger och vi fick veta att en riktig vinäger ska ha legat i trätunnor MINST 12 år – helst några till….kan förklara varför jag sett små flaskor med vinäger för 500 – 1200 kronor…

När vi så skulle åka hem blev det med ett propellerplan från Bologna till München och det var en fantastisk utsikt över alperna. Trots att kameran i min telefon inte är något vidare var jag tvungen att försöka ta ett par kort i alla fall: