Anna Hövenmark

Igår var jag till Gällivare och hämtade min systerdotter som kom och hade lite ”semester” i vår lilla by. Jag tycker det är så skoj att ha henne här och framförallt kommer jag ihåg hur det var att vara tonåring. Hur tröttheten hängde som en blöt filt över mig och de äldre bara konstaterade att jag var lat! Så var inte fallet – jag tror att alla (i alla fall de flesta) tonåringar skulle behöva ett par timmar till på dygnet för att hinna sova ordentligt. Jag hade stora problem med att vakna på morgonen och det verkade som om personer runt omkring mig tog för givet att jag försov mig med flit. Jag hade tre till fyra väckarklockor utplacerade på lämpligt avstånd från varandra men jag vaknade inte av dem och det var oerhört frustrerande.
Nu har jag kommit så långt i min sömnutveckling att jag klarar mig med en klocka men jag kommer aldrig att kunna vakna helt av mig själv.
Sedan gifte jag mig med en man som inte alls behöver lika mycket sömn och som glatt kliver upp klockan fem på morgonen. I början försökte jag leva upp till hans mått eftersom människor som är morgonpigga alltid ses som lite ”rejälare” men nu struntar jag i det. Jag sover det jag behöver! Särskilt viktigt nu med mitt uppdrag som politiker eftersom det är bl.a. i sömnen jag hämtar energi.

Just för en stund sedan gick ett annat syskonbarn i mål i Vasaloppet! Strongt jobbat tycker jag. Attans vad jag blir imponerad av att han har klarat detta – vilken släkt jag har!
Jag är också imponerad av hur man kan följa åkarna på internet och eftersom jag var mycket ute och for idag så hade jag beställt rapporter per sms till mobilen.

Idag har jag varit och flyttat mitt rum på kommunalkontoret så från och med imorgon sitter jag på bottenplan. Nu har vi kommunfullmäktige imorgon så jag lär inte – rent fysiskt – sitta där imorgon men förhoppningsvis hinner jag sitta en stund där på tisdag.