När jag klev ur bilen igår morse utanför kommunhuset gjorde jag en vurpa som borde platsa i någon rekordbok. Jag slog i svanskotan ordentligt (det är därför det är synd om mig). Maken konstaterade att kommunalrådet föll på sin post och centerpartisten som var alldeles bredvid konstaterade att vänstern behövde stöd……

Detta gjorde att jag hade svårt att sitta still under fullmäktige som blev en utdragen historia. Men det var ju väntat eftersom budgeten skulle tas men samtidigt hjälps det inte - budgetfullmäktige är, enligt min åsikt, det roligaste fullmäktige på hela året. Det diskuteras vilt och det är toppen tycker jag. Sedan är det alltid rörigt och det har också sin charm eftersom detta med mötesteknik är något som alla kan bättre - jag menar ungefär som när man sitter och lyssnar på “ring så spelar vi” man kan alla svaren när man sitter brevi´.

Det kom dock fram en del kloka ideér som vi kunde enas över partigränserna och sådant berikar alltid men det fanns också saker som vi var långt ifrån varandra, och så ska det ju vara.

Jag är i alla fall glad över att budgeten kunde tas och att vi därmed inte behöver ett extra fullmäktige.

Idag ska jag träffa folk från civilplikten som vår glada regering vill avsluta i Jokkmokk. Jag kan för mitt liv inte begripa varför - det är ju inte skattepengar som bekostar den men det kanske finansdepartementet inte riktigt har koll på även om både jag och fler med mig försöker upplysa dem om det. Enligt den informationen jag har så är det kraftbolagen som lägger in pengar i detta till den absolut största delen och även om just Vattenfall visserligen är ett statligt bolag så är det i alla fall inte skattepengar som bekostar detta. För Jokkmokk är det en smärre katastrof eftersom det arbetar en hel del människor där.

Men det är som vanligt, ta från de små……