Anna Hövenmark

Det absolut svåraste beslutet som jag, som kommunstyrelseordförande, har att ta är besluten om skoterförbud.
Hur jag än gör så blir det fullständigt fel. Igår kväll började telefonen ringa och den började om igen 07.30 imorse. Det är jätte problematiskt men jag försäkrar att jag tar inga beslut utan att försöka se saken från så många håll som möjligt.
Imorse fick jag dessutom veta att förbudet inte behövdes eftersom det nästan inte kör några skotrar just där – jaja, men då spelar det ju heller ingen roll att förbudet finns kan jag då tycka.
Jag har förstått att mina företrädare hade samma problem men jag blev ändå förvånad eftersom det inte var denna uppståndelse ifjol och då var beslutet ungefär detsamma, men två dagar senare: 16:e april istället för 14:e som det är i år.
Det riktigt stora problemet är faktiskt regelverket eftersom det inte går att ta snabba beslut. Beslutet måste kungöras en viss tid före och det är ett bekymmer eftersom jag är övertygad om att det skulle vara mycket bättre om vi kunde ha snabba och korta beslut. Men det är nästan omöjligt att lösa praktiskt eftersom jag då inte vet hur man löser informationen ut till medborgarna.

Igår morse var jag med på ett telefonmöte med Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner. Denna förening ska ha sin stämma i Jokkmokk 28-29 maj och det ser jag fram emot. Föreningen har som mål att skapa opinion för att vattenkraftskommunerna får del i det värde som vattenkraftproduktionen genererar. Det vore helt klart något som Jokkmokk skulle må bra av…..

Det finns olika åsikter om detta och man är inte ense inom partierna har jag märkt. Själv skulle jag gärna se någon form av lösning där man tex skulle kunna avsätta medel i en fond som vi kan använda till medfinansiering av EU-projekt. Det finns massvis av pengar att hämta där men vi har inte råd att vara medfinansiärer i den utsträckning som behövs. Det innebär i förlängningen att det är en hel del pengar från EU som vi inte kommer att kunna använda, tror jag, och det är förargligt.

Annars är dagen fylld met möten om både det ena och det andra men det är skönt att få vara ”i huset” eftersom jag då, mellan mötena, hinner rensa mail och skrivbord.