i torsdags var jag på ett seminarium om tågtrafik i Luleå. Eller egentligen handlade det om järnvägsräls - eller snarare bristen av rälsen…
Det handlar till stor del om den omtalade Norrbotniabanan som aldrig verkar bli av vilket retar mig oerhört, jag har skrivit om det förut men måste göra det igen. Varför har sörlänningarna med plånboken hakat upp sig på hur många personer som bor här när det egentligen handlar om transporter ner till företag i södra Sverige. Det finns företag i södra Sverige som stannar om transporten av koppar t.ex inte kommer fram. Då kan jag känna; - varför bryr VI oss, det borde vara en angelägenhet för södra Sverige att transporterna av det som DE lever på - naturresurserna - fungerar.
Sedan var det en mycket duktig tjej från SMHI som pratade om klimatförändingarna och vikten av att vi ändrar vårt beteende när det gäller bl.a. transporter. När jag lyssnade på henne kändes det mycket bra att jag hade tagit bussen till Luleå….