Anna Hövenmark

Försäkringskassan, min arbetsplats när jag inte är kommunalråd, är verkligen fullständigt värdelöst om man ser det från ett kundperspektiv.
Maken behöver ett intyg från nämnda myndighet och eftersom maken inte har något som helst intresse av datorer så bad han mig. Jag kollar på nätet men ser att sagda intyg inte går att beställa och efter ett evinnerligt klickande så får jag veta att för detta intyg kan jag 1) ringa kundtjänst (men observera – jag kan inte knappa in min beställning av intyget utan måste tydligen till en manuell kundtjänst) 2) skicka ett mail.
Eftersom jag är intresserad av hur min arbetsgivare sköter sig så ringer jag kundtjänst och hamnar i en kö. Plats 41! Nå, tänker jag, jag sitter kvar med den fromma förhoppning att jag dels hamnat i rätt kö, alltså att jag lyckats knappa fram mig i telefonen till rätt kö och dels att personen som jag så småning om får prata med faktiskt kan hjälpa mig. Till min stora glädje kunde hon hjälpa mig och lovade att intyget ska skickas till maken. Nu återstår bara att se att det faktiskt kommer – lite misstänksam är jag eftersom jag klart hörde att personen inte befann sig i den norra hemisfären.

Nu tycker någon säkert att jag raljerar, och det gör jag, men detta upprör mig därför att det utestänger en massa människor som inte har förmågan att klicka/knappa sig igenom det tekniska systemet och här hos oss finns heller inte möjligheten att fysiskt gå in till försäkringskassan mer än några timmar en gång per månad.

Förövrigt har vi höstmarknad här i Jokkmokk i helgen med början idag. Vi i mitt parti hade ju planer på att finnas ute på marknadsplatsen men eftersom de faktiska medlemmarna i partierna inte är så många så tror jag inte att vi orkar.
Detta är också ett stort demokratiproblem tycker jag men det är ju en helt annan historia…..

Jag kommer dock att finnas ute i samband med att kommunen inbjuder till en medborgardialog den 25 september så kommunen har ett bord där vi berättar om detta.