Anna Hövenmark

Det verkar vara mitt öde att vara konstant arg nu för tiden!
Jag har idag varit i Sundsvall för att lyssna på Maud Olofssons (och den borgerliga regeringens) tankar om regional tillväxt.
Jag var tveksam redan innan jag åkte men tänkte att jag måste ju ge kvinnan en chans! Nå, de pengarna hade jag kunnat spara.

De delade ut en liten skrift ”Växtkraft” och där finns ett kapitel om ”Utvecklingskraft i alla delar av landet” – där står en del om strukturfondsprogram och landsbygdsprogram och något lite om ökat anslag för transportbidrag och en liten text om insatser under utredning och där står: ”Landsbygdens särskilda tillgångar i form av naturresurser, attraktiva natur- och kulturmiljöer, ytor och ibland särskilda klimatförhållanden ger goda förutsättningar för såväl företagande, besökande som boende”

Intressant tyckte jag och berättade om Jokkmokk, dess vattenkraft, storlek och fantastiska möjligheter och frågade hur jag, som lokal politiker, ska kunna stötta våra företagare, medborgare och besökande med nästan ingen samhällsservice som vård, skola och omsorg och hur ska vi kunna få medborgarna att känna trygghet med endast 2 poliser i kommunen.
Jag fick naturligtvis inget svar.
Hon Maud hävdade att deras skattesystem var synnerligen rättvist, att polisen skulle vara mer ute och att allt skulle bli bra om vi tänkte positivt.

Jag får en obehaglig känsla av att tanken är att man flyger in/och ut den arbetskraft som behövs här och att man vill ha delar av Sverige som någonstans dit sådana som Maud åker för rekreation och inte som en plats där människor ska leva.

Hela dagen talade man om utförsel av naturresurser och inte ett ord om hur man klarar de svåra frågorna som bl.a. befolkningsminskningen innebär och det skrämde skiten ur mig.

En man ställde frågan om hur det kom sig att man pratade om ”hur rikt Norrland är” när det faktiskt knappt finns någon rik Norrlänning, när förmögenheterna inte finns där rikedomarna finns?
Han fick heller inget svar.

Hon Maud konstaterade att hon styrde Sverige! Tja, det kanske hon gör – och jag är inte imponerad!

Nu vet jag i alla fall hur en av dem som vill lägga ner oss ser ut. Man får vara glad för det lilla….