Anna Hövenmark

Idag var jag, tillsammans med några fler, nere och tittade på hur det ser ut i Akkats kraftstation som håller på att byggas om för runt 1 miljard kronor.
Under min gröna ungdom jobbade jag som guide i detta kraftverk och på den tiden fanns det ett mycket vackert fiskakvarium under jord men det är borta sedan länge. En av ”gubbarna” från Vattenfall som var med idag sa att jag var obstinat redan då…..

ljus i slutet av tunneln....

Sven står under Vaikijaursjön - gäller att inte ha cellskräck..

Här borrar man in i berget för att få in sprängmedel.

Intressant var det att få gå ner eftersom det inte syns så mycket ovanifrån. Jag tycker också att det är lite intressant – hur vet de hur långt de har sprängt? GPS? Hur visste man första gången man byggde?

Efter detta äventyr satt jag på kontoret och läste papper, det är inte klokt vad mycket papper som passerar mitt skrivbord och jag undrar om allt verkligen ska till mig. Men å andra sidan, kunskap är lätt att bära och jag kan bara hoppas att det är rätta papper jag läser….Jag kan inte heller prioritera utan att ha läst dem, så läsa måste jag!