Anna Hövenmark

Idag fick jag bekräftelsen på att jag numera är officiellt uppsagd sedan den 1 maj. Avtalet som arbetsgivaren och jag nu skrivit på landade i mitt postfack idag.
Det är sorgligt tycker jag, inte så mycket min egen uppsägning, utan mer vad det faktiskt innebär för försäkringskassans vara eller inte vara i Norra Lappland.
Alla små orter har snart ingen som helst närvaro kvar och det tycker jag är sorgligt och som jag sagt tidigare så kan jag, i mina konspiratoriska stunder, faktiskt tro att Försäkringskassans ledning gör det med en plan i bakhuvudet. Att kassan inte ska klara uppdraget så att man lägger ner verksamheten och lägger ut den på privata alternativ. Det har jag skrivit förut och jag kommer troligen att skriva det igen…

Att tekniken gått framåt så att man numer kan arbeta var som helst med vilka ärenden som helst har verkligen inte gjort att man på mindre orter kan arbeta med ärenden utan det har ENBART bidragit till att utarma landsbygden!

Sedan tycker jag nog att det är sorgligt när människor -”givit halva sitt liv till Försäkringskassan och sedan blir kastade på sophögen” – som en av tjejerna sa i tisdags när vi som har blivit uppsagda fick information från trygghetsstiftelsen.
En del av oss har arbetat på kassan i över 30 år!
Trots detta måste jag ändå säga att vårt trygghetsavtal är ett bra avtal – åtminstone just nu, kanske man ska tillägga eftersom ledningen klagar över hur dyra vi är att säga upp….men jag är glad att jag hinner nyttja det, det ska villigt erkännas.

Jag slutar inte min anställning på kassan förrän sista april 2012 men får nog ändå skriva in mig på arbetsförmedlingen. Spännande fortsättning följer….