Anna Hövenmark

Idag börjar jag jobba igen efter 4 veckors ledighet. Fast som fritidspolitiker så börjar jag inte jobba just idag utan jag börjar min arbetsvecka som politiker eftersom vi har fullmäktige idag.
Fullmäktige är det finaste uppdrag man kan ha men faktum är att jag saknar den politiska debatten i detta forum.
Det blir ofta ”vi mot dem” eller tvärtom utan de ideologiska diskussionerna som jag tycker vore på sin plats i detta forum.

Idag diskuteras budgeten som inte är så mycket att hurra för. Majoriteten har lagt ett antal siffror för år 2012 men jag ser inte riktigt meningen med dem. Alltså, vilka vallöften ska man infria under detta år – vilka pengar ska gå till vad och varför.
Siffrorna kom till vår kännedom sista kommunstyrelsen och de bara lades fram utan några motiveringar överhuvudtaget.
Nå, jag vet ju att budgetarbetet alltid är svårt, särskilt när man har dåligt om pengar.
Ärendet blev återremitterat.

Vi har även godkänt översiktsplanen och det är extra skojigt eftersom den gamla planen var över 20 år gammal och den ska egentligen göras om varje mandatperiod…
Det är absolut det roligaste uppdraget jag haft – det är arbetet med just översiktsplanen, det är ju där framtidens tankar läggs.

Laponia var ett annat spännande ämne på dagens dagordning och där fick miljöpartiet igenom sitt yrkande om att ersättarplatsen i partsrådet i Laponiaorganisationen ska besättas av en person från oppositionen och denna person blev jag, vilket jag tackar särskilt för eftersom jag har varit med så länge och verkligen vill vara med i den fortsatta utvecklingen av Laponia.
Det är viktigt att även oppositionen finns med i de grupper som ligger utanför den kommunala organisationen eftersom det vid eventuella maktskiften är viktigt att man är informerad och med i arbetet, precis som vi har det ordnat i Lapplands Kommunalförbund så jag är verkligen glad över att majoriteten ställde upp på det.

Vi hade fullmäktige i Vuollerim och det var som vanligt trevligt när vi utlokaliserar oss..

Jag vill som avslutning på dagens betraktelse visa en bild av min senaste investering, och nej – det är inget tekniskt utan bara vackert:

I förra veckan följde jag med två besökande riksdagsmän till Sameslöjdstiftelsen här i Jokkmokk och naturligtvis kunde jag inte motstå armbandet av horn, men det kunde heller inte den S-märkta riksdagskvinnan som köpte ett även hon.