Anna Hövenmark

Vår jul ska i sedvanlig ordning firas tillsammans med systrar och deras familjer – i alla fall en del av dem. Vi saknar två systersöner med sambo/flickvän och barn men den ena jobbar och den andra firar tillsammans med flickvän i södra Sverige.
Vi har ju ändå tur att vi är så pass många så det ändå blir några kvar att fira med.
Jag känner mig välsignad på grund av det – hur många sitter inte ensam och lyssnar på radion eller tittar på TV och ser detta hysteriska familjelivskrav överallt.

Jag kan bli lite störd av alla dessa amerikanska julfilmer som visas under jultiden där allt är synnerligen tillrättalagt och alla älskar alla och alla oförätter reds ut just på julaftonen osv.
Det glittrar och glimmar över hela tv-bilden och jag blir bara förbannad.
Julens budskap var väl ändå inte att ha flest glödlampor fastsatt på huset, eller att en julande familj måste bestå av mamma, pappa ,barn – möjligtvis också en söt lurvig hund. Eller var det?

Nå, juldepressionen ska inte få ta över denna dag som bjuder på ett fantastiskt väder – vit snö och endast någon minusgrad – vi såg till och med solen några minuter lysa på berget på andra sidan älven!
Livet är gott!

Därför vill jag önska er alla en riktigt:

Och jag hoppas innerligen att tomten hittar till er så det inte blir så här:

Det kan inte vara lätt att vara tomte – särskilt inte när man är så gammal som tomten påstås vara, man kan ju undra om Tomten hängt med i alla tekniska landvinningar som ändå hänt det sista 100 åren. Framförallt får vi kanske hoppas att hans renar INTE gjort det:

Jag menar – även en Tomte kan ju göra misstag, eller??