Anna Hövenmark

Skulle naturligtvis skrivit redan igår kväll, men jag var för trött.

Andra dagens kongress innehöll även den en viss spänning. Ny partiledare och ny partistyrelse skulle väljas.

Det blev också valt!

Jonas Sjöstedt blev vald med en stor majoritet. Han kommer att göra ett bra jobb!

Stor debatt om strategidokument och partiprogram och det är så roligt att se hur många kloka medlemmar vårt parti har – och framförallt blir jag lycklig av den entusiasm som jag ser hos ombud och andra och blir så imponerad av deras  arbete med att läsa motioner och motionssvar och formulera tankar kring dessa.

Partistyrelse har också blivit vald. Personligen fick jag sitta kvar och jag är både glad och tacksam över det förtroendet. Att få sitta i partistyrelsen är det bästa uppdrag man kan ha, det är intressant, lärorikt och ansvarsfullt. Däremot blev jag lite konfunderad över hur vi pläderar för varandra – lite för mycket halleluja för min smak, men det kanske bara är jag som reagerar på det sättet..

Idag fortsätter debatten om A-motioner block två som handlar om allt från särskolor till om avskrivning av studielån o.s.v.  Över hundra talare om alla dessa ämnen.

Val som ska göras idag är ersättare till partistyrelsen och val av programkommission.

Spännande värre – en helt suverän kongress!

Ni som finns på twitter och är intresserade kan följa kongressen på #vkongress, fast det hade ni ju säkert järnkoll på redan….

Sitter nu, rätt trött i huvudet och lyssnar på debatten kring strategidokumentet. Mycket intressant och jag blir så glad av alla engagerade talare.

Vi har nyss avslutat debatt och omröstning om en del av stadgefrågorna, de som bl.a. handlat om hur många partiledare vi ska ha. Det var en tuff debatt med mycket goda argument från båda håll.

Jag har ju tidigare skrivit att jag inte är för att ha två partiledamöter så det tänker jag inte ge mig in i igen. Jag har inte ändrat mig.

Beslutet blev att vi ska fortsatt ha en partiledare – med röstsiffrorna 115 – 108 och en avstod (om jag kommer ihåg rätt). Rätt tajt onekligen.

Diskussionerna kommer att fortsätta – så fortsättning följer säkert vid nästa kongress eftersom det är tredje kongressen som frågan är upp i.

Media har varit väldigt intresserad när det gällt denna fråga men nu när debatten börjar handla om det som är riktigt viktigt – politiken – då ser jag dem inte inne i kongresslokalen, även om jag tror de finns utanför.

Lars Ohly häll ett mycket bra tal som ni kan läsa HÄR – där hittar ni även Kalles inledning till stadgefrågorna.

Slut för idag – återkommer imorgon.

Sitter faktiskt just nu på ett flygplan – Norwegian har trådlöst internet på sina plan och som varande den genuina tekniknörden blir jag lycklig när jag kan komma ut på internet även om jag råkar sitta 10.000 meter upp i luften.

Tekniken går verkligen framåt.

När jag började arbeta som telegrafist på 80-talet kunde man ringa från flygplan via Stockholm Radio, det var dyrt men det gick. Men det behövdes en hel del handpåläggning av personal både ombord på planet och på Stockholm Radio. Nu sitter jag, helt obehindrat och surfar på nätet… Detta måste vara en ordentlig konkurrensfördel för Norwegian, jag tror inte SAS alls är på banan. Såg förresten att man kan ladda ner en app till mobiltelefonen och även ringa ombord på dessa plan idag.

Under min tid till sjöss så kom Maritexen, den marina telexen och det var ytterligt avancerat då – så småningom kom ju satelliten och numera ringer du ju lika oberört från en båt mitt i Atlanten som hemifrån.  Lite trist tycker jag, det blir ju liksom ingen grej med att vara långt borta om det låter som om jag sitter hos grannen när jag ringer hem. Då var det roligare att veva på lite rattar och det brusade lite i luren…eller när jag fick använda morsealfabetet…

Anledningen till att jag sitter här på planet är att jag är på väg till Vänsterpartiets kongress i Uppsala, fler av de som tillhör Norrbottensdelegationen är på samma plan och jag tror vi är lika entusiastiska allihop. Det är något särskilt med kongress! Desl är det så skojigt att träffa alla vänsterpartister men sedan är debatterna så fantastiska! I år tror jag också att det blir lite extra debattglädje eftersom det aviserats att många vill ha ett delat partiledarskap. Jag tillhör ju dem som inte vill det av olika anledningar och denna ståndpunkt lär jag få försvara många gånger – jättekul!

Vi ska hålla på ända till söndag och då lär vi alla vara trötta – men jag hoppas innerligt att vi är nöjda – oavsett om man fått igenom sina egna förslag eller inte!

Jag hoppas verkligen att ni inte ser ut så här idag!

  Men jag önskar er verkligen ett RIKTIGT gott 2012, hoppas att det blir ett år fyllt av glädje och glada överraskningar.

Byn är stilla som den vanligtvis är efter en storhelg och våra hundar överlevde nyårssmällandet med bravur. Några i byn hade åkt upp på det lilla berget en bit från byn och sköt raketerna därifrån och den stora fördelen med det var att det lät inte så mycket runt huset. Men gammeltaxen gillar det inte – han gick ner i källaren och där var det stillsamt så han var också nöjd.

Året börjar i alla fall med ett riktigt skönt väder. Maken, taxar och jag har tagit en sparktur runt byn och sparkföret är utmärkt, temperaturen perfekt och snön lyser  vit runt om kring oss.

Det finns en sak av mina ägodelar som jag, vid denna årstid,  värdesätter stort och det är:

De är helt suveräna dessa spikskor – eller dubbskor kanske de egentligen ska kallas eftersom det ser ut precis som dubbarna på ett bildäck. Tidigare hade vi köpt ett par joggingskor med dessa dubbar men efter att ha nött ut dem så köpte vi dessa kängor ifjol och eftersom varken maken eller jag är joggare utan mer promenerar i rask takt så är dessa perfekta. Nu, när jag dessutom har jäkligt ont i min fot, är dessa skor de enda som fungerar. Stadigt står jag på is/snövägen och det går undan med sparken!

För några inlägg sedan så skrev jag om feminism. Jag skrev om hur jag själv har upplevt det och berättade om en av mina partikamrater – en ung tjej som inte alltid har så lätt att få gehör i en grupp av män.
Reaktionerna blev starka men det som intresserar mig är att det är exakt samma reaktioner som vid tidigare inlägg som handlar om kvinnligt och manligt, en av reaktionerna verkar dessutom vara maskinellt producerat eftersom det kom i precis samma form som det gjort tidigare – samma språk, samma ord och samma meningar.
Det som gjorde mig lite full i skratt är att ett av inläggen kom från en ”avhoppad feminist”. Intressant ordval tycker jag – vad har personen hoppat av ifrån? Sina åsikter? Något parti – då finns bara två att välja mellan, mitt eget och Fi. Eller menar personen att feminism är någon mystisk sekt som man lämnar i skydd av mörkret?

Jag skriver personen, trots att personen hade ett förnamn som såg ut att tillhöra en kvinna, men jag är alltid osäker på det eftersom dessa personer till 99% väljer att vara anonyma. En – endast en – person har lämnat ett helt namn och en hotmailadress – men det behöver ju inte betyda att det är den personen, en hotmailadress hittar man ju på själv så att Bo skulle heta Bo har jag ju inga belägg för.

Nu är ju detta min blogg – det är mina åsikter jag saluför och jag begriper faktiskt inte varför dessa upprörda personer alls ids läsa den. Jag känner dem inte (tror jag i alla fall), har ingen som helst relation till dem och bevisligen tycker vi helt olika.
Personligen har jag inget intresse av att läsa en blogg som levererar antifeministiska åsikter och jag skulle absolut inte iddas skriva en kommentar eftersom jag vet att det är fullständigt osannolikt att jag skulle få dem att ändra sig.
Nå, de får naturligtvis läsa min blogg och de får även skriva kommentarer men en del av dem släpper jag inte igenom därför att jag tycker de är helknasiga och den åsikt de framför vill jag inte upplåta min blogg till.

Igår tillbringade vi julaftonen hos min syster. I sällskapet befann sig även det 5-åriga syskonbarnbarnet. Mormor hade tänkt i flera led och givit barnet en pysselbok, som handlade till stor del om bilar, på morgonen för att sysselsättningen innan tomtens ankomst skulle vara säkrad.

Morfar bistod barnbarnet vid pysslandet och upptäckte följande bild:

Å då började funderandet – varför fanns det ett behov av att ha ordet Missil för bokstaven M? De andra orden: Kon, Ros, Oljekanna och Däck kändes mer vettiga och vi hade problem med att förstå vad ordet Missil fyllde för funktion.
Lillasyster hittade troligen förklaringen eftersom det längre fram stod klart att en av bilarna som boken innehöll hette:

Just det: McMissil!

Kanske att det helt enkelt var en miss i översättningen av boken, att tanken var att det skulle handla om en raketbil – alltså en som går fort och inte om en bil som tar död på folk….

Vår jul ska i sedvanlig ordning firas tillsammans med systrar och deras familjer – i alla fall en del av dem. Vi saknar två systersöner med sambo/flickvän och barn men den ena jobbar och den andra firar tillsammans med flickvän i södra Sverige.
Vi har ju ändå tur att vi är så pass många så det ändå blir några kvar att fira med.
Jag känner mig välsignad på grund av det – hur många sitter inte ensam och lyssnar på radion eller tittar på TV och ser detta hysteriska familjelivskrav överallt.

Jag kan bli lite störd av alla dessa amerikanska julfilmer som visas under jultiden där allt är synnerligen tillrättalagt och alla älskar alla och alla oförätter reds ut just på julaftonen osv.
Det glittrar och glimmar över hela tv-bilden och jag blir bara förbannad.
Julens budskap var väl ändå inte att ha flest glödlampor fastsatt på huset, eller att en julande familj måste bestå av mamma, pappa ,barn – möjligtvis också en söt lurvig hund. Eller var det?

Nå, juldepressionen ska inte få ta över denna dag som bjuder på ett fantastiskt väder – vit snö och endast någon minusgrad – vi såg till och med solen några minuter lysa på berget på andra sidan älven!
Livet är gott!

Därför vill jag önska er alla en riktigt:

Och jag hoppas innerligen att tomten hittar till er så det inte blir så här:

Det kan inte vara lätt att vara tomte – särskilt inte när man är så gammal som tomten påstås vara, man kan ju undra om Tomten hängt med i alla tekniska landvinningar som ändå hänt det sista 100 åren. Framförallt får vi kanske hoppas att hans renar INTE gjort det:

Jag menar – även en Tomte kan ju göra misstag, eller??

Jag är en kvinna i mina bästa år – tycker jag själv – och jag har skinn på näsan, vet oftast vad jag vill och är rätt målinriktad.
ÄNDÅ – har jag fläckvis tyckt att det varit jobbigt i politiken med hur man ibland blir behandlad av män.
Jag har precis läst en bok av Liza Marklund och Lotta Snickare och trots att jag normalt inte är så imponerad av Liza Marklund så är jag hur imponerad som helst av denna bok.
”Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra” – de har döpt den efter detta berömda citat av Medeleine Albright och boken är dessutom ett nytryck, så jag begriper absolut inte hur jag kunnat missa den.

Den var en väckarklocka för mig mig själv eftersom den fick mig att inse hur ofantligt många gånger jag själv faller i fällan! Alltså hur jag själv stärker en maktstruktur som jag påstår mig vilja ändra och jag gör det genom att till exempel få något puttinuttigt i rösten när jag pratar med små rosaklädda barn, i tron att det är flickor, min röst är inte lika fjantig när jag riktar mig till små pojkar.
Jag stärker det också genom att nicka instämmande när någon – tragiskt nog – oftast en kvinna säger att ”vi kvinnor motarbetar varandra jämt och ständigt – det är vi själva som är värst.”
Visst, säger någon, så är det men så är det ju inte! Det är inte typiskt kvinnligt att inte stötta varandra – det har att göra med vart på stegen man befinner sig. En grupp män som upplever sig som underordnad gör precis likadant.
Jag blir så förbaskad på mig själv att jag inte har lärt mig!

Jag finns på twitter och där kom ett litet inlägg från min partikollega Linda: ”Förvandla mig till 50-årig vit man så mina bra idéer blir lyssnade på!.

Jag förstår hennes frustration eftersom jag varit med om liknande situationer själv MEN jag blir så glad av dessa unga kvinnor som vill och vågar ta ordentligt med plats och som inte ger sig! Linda är fritidspolitiker i Norrköping, hon har en blogg som hon uppdaterar ofta och med många vassa inlägg som jag läser med förtjusning. Tack och lov för att hon och alla de andra unga tjejerna finns!
De ger mig hopp om framtiden!

Jag sitter och försöker få ihop min uppgift till kursen på LTU. Dikter! Inte riktigt min grej men intressant.
Efter att ha sett programmet debatt och blivit skrämt av ett stycke sverigedemokrat:

Skallar utan hår,
Stövlar
Svarta

Skinnhuvuden?

Svin?
Eller helt enkelt människor utan knorr?

Efter min tripp söderut så har jag nu varit två dagar i Luleå på den kurs som jag går. Denna vända skulle vi få grepp om detta med att skriva poesi, lyrik. Det är inte riktigt min grej, har nog aldrig skrivit en dikt i hela mitt liv – om inte knepiga julklappsrim räknas dit förstås…
Det var rätt skojigt faktisk, särskilt efter att vi fått lära oss olika verktyg att använda som t.ex. alliteration.
Nå, jag kommer inte att bli någon poet men det är skoj att prova andra sätt att uttrycka sig på.

Slaskigt värre i Luleå idag – trots att det var 15 grader kallt igår. Det hade man ju inte kunna tro – att jag hade behövt gummistövlar med broddar för att torrskodd och helskinnad ta mig till bilen som var parkerad ett par kvarter från där jag bodde..
Skönt att komma hem till -7 grader och kall snö!

Fick en skojig bild av en gammal kollega från FRA-tiden, nej, handlar inte om något skojigt militäriskt men däremot om något skojigt Norrbottniskt heligt.

Älgjakten. Vem jagar vem?:

Enligt undertexten så var det grabbar i Maine som satte på sig älgmasker och en lade sig på biltaket och de orsakade omkring 16 bilolyckor.
De fick fängelse – enligt grabbarna har polisen i Maine inget sinne för humor…